|
|
|
|
| |
Äntligen en film inifrån hjärnan!
I New York Times läser jag en recension över en ny amerikansk film, som heter "The Kids
Are Alright"
Jag blir genast intresserad, när jag läser texten i tidningen. En helt ny typ av film. En
familjefilm med utgångspunkt i hjärnan - som den fungerar.
Jag läser texten och tittar på alla trailers.
Jag trycker ut texten på papper och börjar förstå att nu kommer äntligen en riktig film!
Nu kommer en film om hur hjärnan styr oss. Hur familjesystemet är inprogrammerat i
hjärnan - vad vi än försöker hitta på.
Barnen i familjen fattar, att de har en spermdonator till pappa. En son och en dotter.
Dottern - precis som i verkligheten - nöjer sig inte med att inte veta vem deras far är, utan
tar reda på det.
Fadern visar sig vara en happy-go- lucky man, som i ett altruistiskt ögonblick får för sig att
han skall donera sina spermier till barnlösa kvinnor.
Eftersom jag ännu inte sett filmen, är det svårt för mig att gå vidare i min analys.
När jag går in på Google idag, visar det sig att filmen har väckt så mycket
uppmärksamhet i USA, att fok är mest förbannade på att den inte visas överallt genast!
Filmen får strålande recensioner och väcker häftiga reaktioner från läsarna av
recensionerna.
På åttiotalet fick jag vara med och skriva remiss till socialstyrelsen på en utredning om
spermadonation, eftersom jag satt med i RFSU:s bolagsstyrelse.
Debatten inför remisskrivandet var häftig. Hans Nestius hade aldrig hört något så dumt
som min åsikt, att självklart skulle barn till donatorer ha rätt att få reda på sitt ursprung vid
myndig ålder!
När jag frågade honom om han själv någonsin träffade sin far, svarade han att det gjorde
han nästan varje dag!
- Det är ju tur för Dig då, sa jag, att han inte är en spermacocktail, som Du föreslår att
dessa barns fäder skall vara!
Barbro Westerholm gjorde en stark insats - så folkpartist hon är - för att inga donationer i
Sverige skulle få vara anonyma.
Det är de inte heller - trots att jag som ensam kvinna i RFSU:s bolagsstyrelse inte
förmådde övertala sådana rabiata styrelseledamöter som Nestius och Hekscher.
Eva Sternberg Lördagen den 10 juli 2010 - 17:21:21
|  |
|
|
|
|
|
|
|
Föregående sida