|
|
|
|
| |
Deflation
När Jan och jag åkte till Landvetter idag för att hämta Martin, såg jag en skylt på det nya,
gigantiska garagekomplexet på Landvetter - att de bjöd ut sina parkeringar till halva
priset!
Tänka sig - ett lyxgarage med biltvätt, rekonditioning, fettning och avfettning och särskild
rengöring av lädersäten, som just står färdigt på den bästa platsen till vänster om
ingången till flygplatsen, har inga kunder! Eller nästan inga kunder!
- Deflation, tänker jag. Vi är nu innne i deflation, en sådan som vi fick lära oss om i
gymnasiet och som alla lärare hade varit med om i sina egna liv på trettiotalet.
Allting blir billigare. Inte bara parkeringen på Landvetters dyraste parkerinsplats med
säkerhetsvakter runt bilarna dygnet runt - utan överhuvudtaget!
Spanien är redan långt inne i en recession med ty åtföljande deflation. Irland och Italien
likaså - katolska länder, som strävar med sin tudelade uppfattning om verkligheten!
Ungdomsarbetslösheten är över trettio procent i Spanien - lika hög som i Sverige!
Dock har ju Spanien, som är ett civiliserat land, inte fallit lika djupt ner i pragmatin som
Sverige och kallar och betecknar fortfarande hushållsarbete för arbete!
Endast barbarer i de nordligaste regionerna av Europa kan ju komma på något så rabiat
som att kalla kvinnos arbete i hemmet meningslöst och utan värde.
Endast förståndshandikappade kan komma på att hemarbete är värdelöst.
Endast debila kan bita sig fast i uppfattningen, att allt arbete i hemmet är
demeriterande och utan värde - samtidigt som samma arbete, om det utföres utanför
hemmet och i främmande lokaler, är att betrakta som bruttonationalprodukt!
Inget annat lands folk är så dumma i huvudet, att de tror att en tjugotvåårig tjej med
sugmärke på halsen och tatuering på smalbenet, är bättre skickad att ta hand om ett barn
i en barack med tjugotvå andra - icke besläktade barn -än en mor, som tar hand om sitt
eget barn hemma!
Våra unga människor är så aningslösa, att de tar av sina egna löner och skickar pengar
till sådana politiker som Sven-Otto Littorin - i tron att de skall få pension från staten om
fyrtio år!
Läs en tidning på tidningsbiblioteket på Vasagatan från för fyrtio år sedan och betänk hur
vansinnigt dumma våra barn har blivit av att ha oss som föräldrar - de tror på penningen
och pensionssystemet och luras att lämna bort sina egna barn till främmande!
Alla penningsystem är veritabla pyramidspel, som brakar samman vid minsta påfrestning.
Som nu i deflationens Europa!
Det finns väl knappast någon, som tror att vi först och främst kommer att rädda gamla och
högmodiga människors alltför stora pensioner - under tiden som vi aborterar 38.000 friska
barn med hjälp av skattesystemet? Bara i Sverige?
Deflationen kommer att snabbt radera allt sådant tänkande. Ett uppvaknande och en
stark självrannaskan kommer att komma i dess ställe!
Unga människor kommer att få ny kraft - och vi kommer att stötta dem.
Åtminstone de av oss, som har något vett i huvudet och som är varken politiker eller
journalister!
Eva Sternberg Torsdagen den 15 juli 2010 - 22:00:10
|  | | |
Det svenska tåget är slut!
Till slut måste väl ändå alla människor i Sverige förstå, att det är något fruktansvärt fel
med det svenska tåget - det så kallade välfärds- och transporttåget mot framtiden.
Hela systemet är sjukt! Det finns ingen mänsklig anknytning i våra svenska system! Vi är
inte människor i våra makthavare ögon. Vi är utan biologi och vi är så fega att vi finner
oss i det!
Ingen har skuld och ingen tar ansvar!
Vi röstar fram politiker, vars intelligensnivå på alla plan i hjärnan är så låg, att det inte
går att beskriva - i varje fall inte för omvärlden utomlands, som jag ofta måste och/eller
försöker göra.
Vi diskuterar inför nästa val sådana infantila frågor att omvärlden inte vill ha med oss att
göra. I Norge kan ingen förstå Almedalen - bara dårar samlas på detta sätt och låtsas att
det har mänsklig betydelse.
Samtidigt uppfattar vi oss som föregångare i världen.
Vi är föregångare i tåget mot undergången!
Och vi blir som sagt inte ens förbannade!
Vi ringer inte ens till närmaste pressfotograf och ber honom/henne komma ut och filma
oss i vår förtvivlan!
Vi ger oss inte på SJ:s personal, när de låser in sig i sina skrubbar och borstar sina
nyinköpta uniformer!
Eftersom jag ofta reser mellan Göteborg och Stockholm och har gjort det med tåg oftare
än med flyg, sedan X2000 kom på spåret här i Sverige - är jag van.
Den första gången jag fick sitta still på järnvägsspåret - i Laxå - mer än en timme gick
jag in i personalrummet efter att ha bankat upp en SJ-anställd med en annan
passagerares kofot, och begärde att få veta villken policy SJ hade, för hur länge en
passagerare skulle behöva stanna inne i ett X2000-tåg på en banvall omgiven av ett
vetefält?
SJ hade ingen policy.
Personalen var livrädd och flera andra passagerare var upprörda över mitt påträngande
sätt emot dem.
Jag rinde med min mobil till taxi i Laxå och beställde två stora bilar till vetefältet utanför
tågstoppet.
Då hoppade en SJ- anställd till och sa att jag inte fick lämna tåget!
Det var förbjudet att lämna ett X2000-tåg utan medgivande av personalen på SJ - och
utan deras egen nödtrappa, som de inte tänkte släppa till till mig!
När jag därefter gick runt i tåget och antecknade vilka som ville dela taxibilarna med
mig och följa med till Göteborg i per bil, tittade jag efter någon lämplig yngre man,
som skulle kunna lyfta ner mig och mina bilkamrater fyra meter ner på marken. På gruset
på marken nedanför tåget.
Alla svenskar frågade, om de själva skulle komma att få betala för taxin? Alla utlänningar
var beredda att betala ur egen ficka!
Till slut fick alla åka taxi - även personalen.
Till slut fick vi alla ersättning av SJ - även om det tog flera månader!
SJ är slut som organisation!
Alla stora organisationer i Sverige står inför sin upplösning!
Åk cykel!
Eva Sternberg Torsdagen den 15 juli 2010 - 15:49:02
| |
|
|
|
|
|
|
|
Föregående sida