Måndag den 5 Juli - 2010

 
 
  
Att förlora ett syskon eller en förälder, som fortfarande lever.
Vad gör man om en ens syskon eller förälder förlorar förståndet och övergår från att vara
en vettig människa till att bli ens fiende eller ens förföljare?
Vad gör man med orimliga anklagelser, nattliga telefonsamtal med beskyllningar och en
allmänt förvirrad beskrivning av ett arvsskifte?
Det finns ingenting att göra!
En bror är en bror är en bror och en far är en far och en far - även om han är stollig.
Släktband går inte att bryta. I allmänhet ligger flera generationers ondska bakom sådana
utbrott, som jag har beskrivit här.
En förälder kan ha varit helt lögnaktig mot ett av sina barn och favoriserat ett annat.
I vår tid har de gamla kvinnorna ofta levat länge som änkor och fått vara med om så stora
förändringar under sin livstid, att de inte klarat av att härbärgera sitt temperament eller
sin avundsjuka.
Den nu döende generationen har varit med om krig och folkförflyttningar. Vi har varit
med om totalt sammanbrott i grundläggande värderingar och vi har gjort det privata
offentligt och det offentliga privat.
Inte konstigt om många familjer så här i sommartider är med om de mest bisarra
utlevelserna i släktens historia.
I Sverige har vi tidigare inte haft så många nyss avlidna med en större eller mindre
förmögenhet, som skall gå i arv till barn och barnbarn.
Vi är inte vana vid att ärva eller vid att få något överhuvudtaget från våra föräldrar.
Våra ingifta har sällan lärt sig de olika turer, som familjen har genomgått, innan han
eller hon blev ingift med oss.
Ibland har föräldragenerationen bytt ut både den första frun och den andra frun med
förödande konsekvenser för nästa och nästnästa generation.
Våra politiker har tutat i oss ,att det inte spelar någon roll för någon om familjer
upplöses, om barn omhändertas av staten och om vi struntar i att ta ansvar för oss själva
och varandra.
Vi har trott på detta.
De starka känslor, som uppstår, när vi i verkligheten får uppleva konsekvenserna av våra
tillkortakommanden, har vi svårt att inlemma i vår medvetenhet.
Det är därför vi behöver dricka så mycket alkohol, när vi är tillsammans med vår släkt. Vi
står inte ut med oss själva och varandra.
Ju fler som lever länge - desto mer lär vi oss om oss själva.
Även om det, som vi gärna hade sluppit att lära oss!


Eva Sternberg
Måndagen den 5 juli 2010 - 18:15:56

SKRIV UT     
 
 
 
 
 
  << Förra månaden       Nästa månad >>
Juli 2010
Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön
   *1*23*4
*5*67*89*1011
*12*1314*1516*17*18
*19*2021*22232425
26*27*28*2930*31 

DEN HÄR MÅNADEN >>

______BLÄDDRA I ARKIVET

ÅR 2006

  • Juli
  • Augusti
  • September
  • Oktober
  • November
  • December

    ÅR 2007
  • Januari
  • Februari
  • Mars
  • April
  • Maj
  • Juni
  • Juli
  • Augusti
  • September
  • Oktober
  • November
  • December

    ÅR 2008
  • Januari
  • Februari
  • Mars
  • April
  • Maj
  • Juni
  • Juli
  • Augusti
  • September
  • Oktober
  • November
  • December

    ÅR 2009
  • Januari
  • Februari
  • Mars
  • April
  • Maj
  • Juni
  • Juli
  • Augusti
  • September
  • Oktober
  • November
  • December

    ÅR 2010
  • Januari
  • Februari
  • Mars
  • April
  • Maj
  • Juni
  • Juli
  • Augusti
  • September

    ______INNEHÅLL

    ______AKTUELLT

     
    FAMTUBE:s videoprojekt
    MÖDRAR & DÖTTRAR
    LÄS...
     

  •  
       
    Föregående sida
     
     
         
     
     
     
     
    Eva Sternberg - Alveredsvägen 31 - 431 90 Mölndal/Sweden - Telefon: 031-40 33 40 - Mobil: 0705-40 62 37 E-post: info@evasternberg.com